Kategoriarkiv: - personalfortbildning

Oxievångsskolan: Lyxig fortbildningsdag kring pedagogisk användning av datorer.

Det är morgon och studiedag på Oxievångsskolan. Eleverna i år 7-9 ligger förmodligen och sover när deras lärare samlas på skolan till en lyxig dag – det är så en av lärarna beskriver det. ”- Vi ska ägna hela dagen åt att lära oss använda våra datorer i skolarbetet. Det känns så lyxigt!”

Oxievångsskolan och Kungshögsskolan har tagit hjälp av LearnIT24 med fortbildningen i samband med 1-1-satsningen. Learnit24 stöttar skolor i den pedagogiska utvecklingen i samband med införande av elevdatorer. Idag ska lärarna bekanta sig med verktyget MS OneNote. Under förmiddagen blir det genomgång med workshop och under eftermiddagen fortsätter lärarna själva med workshops i grupper.

Bo Kristoffersson , LearnIT24 och f.d. skolledare inleder på morgonen: ”- Det finns inget som gör situationen med IT i skolan så verklig som när eleverna också har datorer.” På Oxievångsskolan har eleverna ännu inte fått sina datorer, men det är nära förestående. Bo har dock en uppmaning till lärarna:  ”- Överanvänd inte datorerna. Använd dem när det finns ett pedagogiskt värde i att använda dem.”

Vad är OneNote?
OneNote ingår i Microsofts OfficePaketet 2010. I OneNote är varje dokument som en digital bok med fliksystem i flera nivåer, (se även film längst ner). På varje sida i boken kan man lägga olika objekt, te.x textrutor. När man skriver i OneNote fungerar det inte som i Word utan mer som i PowerPoint där skapar textrutor som går att flytta runt. På en OneNote sidan kan göra ett helt collage med textrutor, infogade bilder, länkar, tabeller, ljud m.m.  Gör man en videoinspelning med hjälp av datorns webbkamera kan man lägga den direkt i OneNote.  ”- Det är just dispositionsmöjligheterna som är kul med OneNote”, säger Bo Kristofferson. ”- Era elever kommer att anamma OneNote väldigt snabbt. Elever på andra skolor tycker att OneNote är bättre än Word.”

OneNote på datorn – och i molnet.
OneNote är ett program som installeras på datorn, men de One-note böcker man skapar kan även lagras i internetmolnet hos WindowsLive. Det är väldigt praktiskt ifall datorn skulle gå sönder eller bli stulen. Skapar man ett WindowsLive-konto så kan man som lärare och elev ladda upp sina OneNote-böcker där. Eleverna kan sedan antingen ta del av böckerna på WindowsLive eller ladda ner dem till sin dator. På webben finns även en onlineversion av OneNote, men det har inte riktigt alla funktioner som den datorinstallerade versionen.

Hur kan man då använda OneNote i skolarbetet?

Kajsa Bernhardsson från LearnIT24, arbetar i vanliga fall som lärare i år 4-6 i Västerås. Hon använder OneNote och Wikispaces.com tillsammans med sina elever.

Bo och Kajsa visar och förklarar att man som lärare kan använda OneNote när man gör sina lektionsplaneringar. Eleverna kan göra sina arbeten och projekt i OneNote. Med hjälp av videoinspelning och ljudinspelning kan läraren lägga in muntliga instruktioner eller eleven göra en muntlig redovisning. I Kajsas klass har varje elev en egen OneNote-bok som fungerar som en arbetsportfolio.

Struktur och upplägg.
Vid lunch är det slut med genomgången av OneNote och under eftermiddagen ska lärarna i grupper själva ta sig vidare i användandet av OneNote. Själva funktionerna i OneNote är nog inga större problem. Men man hör och ser att det grunnas mycket hur man skall strukturera sitt innehåll i en OneNote-bok.

Kollega Coacher
Snart ska några av lärarna på Oxievånggskolan och Kungshögsskolan på utbildning hos LearnIT24 för att bli kollegahandledare. Dessa ska fungera som stöd för sina kollegor i skolans arbete att med att implementera datorn som verktyg i skolarbetet.

Artikel av
Charlotte Christoffersen

Kungshögsskolan: Workshop kring ett Digitalt Smörgåsbord.

7 september 2011: Denna gång var det dags för lärarna på Kungshögsskolan i Oxie att  ”proväta” av det Digitala Smörgåsbord som Joachim Thornström presenterade vid ett tidigare besök i våras. Läs om det här.

Många olika smårätter.
Som vanligt är det så att var och en hittar sina favoriträtter som man kan applicera på sina ämnen och intresseområden. De rätter som provades på var Animoto, Glogster, Storybird, TodaysMeet, Google docs och Google Form,  (läs mer om dem längre ner.)

Joachim Thornström, TÄNK OM-konsult & IKT-samordnare i Ystad kommun.

Hoppa mellan moln i cyberspace.
Gemensam nämnare för alla dessa smårätter, eller IT-verktyg, är att man jobbar online mot Internet. Det är detta som kallas för ”internet-molnet”. Man loggar in på den webbplats som erbjuder en molntjänst, arbetar direkt på webbplatsen och sparar också arbetet där ute i cyberspace.  Därmed är verktygen tillgängliga oberoende av vilken tid, plats och dator man vill fortsätta sitt arbete vid. Verktygen är enkla att använda och inga program behövs installeras på den egna datorn.  Detta gör verktygen till oerhört kraftfulla verktyg i skolarbetet.

Verktyg för samarbete och kreativitet.
Användningen av dessa Internet-verktyg i skolan syftar framförallt till att

  • stimulera eleverna i deras skrivande,
  • ge eleverna utökade möjligheter till samarbete,
  • ge eleverna möjlighet att i olika former gestalta sådant de har lärt sig,
  • synliggöra det eleverna gör i skolarbetet.

Utlåtanden
Men vad tyckte då pedagogerna om de olika rätterna. Här är några utlåtanden:

"Arbetsbord" i Storybird.com med illustrationer av Irisz Agocs.

- Men oj så många olika konton man måste skapa och hur ska eleverna klara av att hålla reda på sina egna konton när man knappt klarar det själv?
- Så smart att man kan låta föräldrar välja tider till utvecklingssamtal med hjälp av Google Form!
- Så fantastiska bilder!  Det här tror jag kan stimulerar mina elever till att skriva!(Storybird)
- Titta så proffsig min film blev – och så enkelt det var!?  (Animoto)

Många intryck att bearbeta.
Efter tre timmars workshop en torsdagskväll skingrades lärarna mätta och belåtna för lite nattsömn innan det var dags för en ny skoldag. Jag som skriver det här gissar att det dagen därpå var många sov sig igenom familjens fredagsmys framför TV:n – drömmandes om Animotos, Glogsters och Storybirds … hoppandes på små moln.

Artikel skriven av
Charlotte Christoffersen

Dagens meny bestod av:
Animoto.com – Redigera egna filmer av videoklipp och foton online.
Glogster.com – Skapa egna digitala posters, te.x. för redovisning, presentationer, inbjudningar m..m
Storybird.com – Skriv egna sagor och välj mellan fantastiska akvarellmålningar gjorda av olika konstnärer.
TodaysMeet.com – en microblogg lämplig att användas för korta aktiviteter, brainstorming, samla in åsikter, diskutera.
Google Docs – samarbeta med andra i ett gemensamt dokument (text, kalkyl, presentation, ritningar, formulär) samtidigt med andra eller osynkront.
Goggle Form – En del av Google Docs. Här kan man skapa digitala frågeenkät för utvärderingar och eleverna kan göra egna undersökningar.

Sofielundsskolan – webben som verktyg i engelskundervisningen.

Klockan är 14.30 efter en helt vanlig skoldag på Sofielundsskolan en F-9-skola. Samtliga lärare håller på samlas i en av salarna. På skolan har man ställt sig frågan ”Hur kan jag förbättra mitt arbete  med eleverna med hjälp av den nya tekniken?” Tre lärare ska denna eftermiddag berätta för sina kollegor om hur de använder sig tekniken i undervisningen. Först ut är Andreas, lärare i engelska i år 6-9.

Förbereder en webbsida med länkar för skolarbetet.
Andreas har sin egen webbsida http://teacher.palmblad.nu (hos blogspot.com) där han vid förberedelser av lektioner lägger upp de länkar han och eleverna ska använda sig av i skolarbetet. Det är en webbplats med en enkel adress som eleverna lätt kommer ihåg. Där kan de hitta alla länkar som ofta är långa och krångliga och helt omöjliga att komma ihåg. Enkelt och snabbt kan eleverna klicka sig vidare till den webbplats de ska fördjupa sig för tillfället.

Webben stimulerar eleverna till samtal på engelska.
I sin engelskundervisning utgår Andreas ofta från nyheter och aktuella händelser i världen. I klassen tittar man på engelsktalande webb-tv och talar sedan på engelska om de nyheter man har tagit del av. Andreas tipsar om att man på många nyhetssidorna kan hitta intressanta länkar till fler resurser såsom grafik, statistik, tidslinjer och filmer. (Se några av Andreas länktips längre ner).

Kan se när eleverna skriver.
Andreas elever skriver i Google Docs. Han skapar ett dokument till varje elev i Google Docs, ger dem länken till dokumentet samt redigeringsrättigheter. Länkarna till samtliga elevdokument lägger Andreas upp i bloggen. Eleverna vet att de hittar sina arbeten i ämnet på Andreas blogg och Andreas kan enkelt följa elevernas skrivande från sin egen dator. Andreas berättar att han ser flera fördelar med att använda Google Docs:

  1. Elevernas texter har jag samlade i ordning (undermappar i GC) och det finns en ”revision history” så inget försvinner eller raderas och alla ändringar kan lätt sökas upp.
  2. Alla problem med var eleverna ska spara, vart det ska skickas med email osv som försvinner och tar i princip ingen tid alls, dokumentet är redan skapat för eleverna och de behöver bara stänga datorn när de har skrivit färdigt eller lektionen slutar.
  3. Eleverna kan lätt kolla på varandras texter (om de vill) och man kan nu till och med skriva flera personer i samma dokument samtidigt! (Inget mer att bara en ska skriva i varje grupparbete!). Detta gör också att läraren kan ha upp alla dokument och tabba mellan dem samtidigt som eleverna skriver!

Andreas länktips:
Världsnyheter  dygnet runt
http://edition.cnn.com/

Aljazeera.net – Arabisk nyhetbolag med bl.a. grafik
http://aljazeera.net/

Guardian.co.uk – Brittisk webbtidning
http://www.guardian.co.uk/

Quizlet.com -  Skapa dina egna gloslistor, eleverna kan träna hemma och tävla i spel mot varandra!
www.quizlet.com

Instruktionsfilmer på svenska för Google Docs av PIM-Åsa:
http://www.youtube.com/watch?v=H15nAmht_Vk&feature=player_embedded

Oxievångsskolan: Introduktion av wikis inför 1-1.

wiki_Oxievångsskolan_2majHär provar lärarna på stafettskrivning i en wiki. Gruppvis fick lärarna börja på att skriva om en tilldelad karaktär i ett konstverk. Efter en stund fick grupperna fortsätta att skriva på texten om en karaktär som en annan grupp påbörjat.

När eleverna snart får sina personliga datorer vill de inget hellre än att få använda dem i sitt skolarbete. Att låta eleverna få jobba i wikiwebbplatser kan vara ett sätt att komma igång med ett meningsfullt och kreativt användande av datorerna inom olika ämnen.

wiki_Oxievångsskolan_30mars

Charlotte Christoffersen, it-pedagog Pedagogiska Centralen, introducerar vad en wiki är.

Oxievångsskolan, år 7-9,  har lärarna under våren introducerats i hur man kan använda ”wikis” som ett pedagogiskt verktyg i skolarbetet.  Efter ett introduktionstillfälle kring vad wikis* är,  hade lärarna två workshoptillfällen då de fick skapa sin första egna wikiwebbplats.  IT-pedagoger från Pedagogiska Centralen gav handledning i verktyget samt vägledning för hur man kan strukturera en wiki för skolbruk.

* En wikiwebbplats …

  • kan användas till att ge eleverna möjlighet att bearbeta och gestalta sin förståelse med hjälp av kombinationer av flera olika medier; text, bild, videoklipp och ljud (Rostvall & Selander, 2010).
  • kan användas inom olika ämnesområden under en kortare eller längre period som ett sätt att variera arbetsformerna.
  • möjliggör ett publicistiskt arbetssätt  där fler än den egna läraren och klasskamraterna kan bli mottagare av elevernas arbete.
  •  möjliggör samarbete och diskussioner kring ett aktuellt ämne, mellan elever och lärare – oberoende av tid och rum.
  • är ett enkelt verktyg som är användarvänligt och enkelt vilket gör att lärare och elever snabbt kommer igång med själva arbetet kring det utvalda ämnet.

Här kan du se exempel på hur andra lärare och elever använder wikiwebbplatser och bloggar i skolarbetet.

Kungshögsskolan: Ett smörgåsbord av digitala möjligheter.

Joachim Thornström pratar om ”Nya verktyg för lärande” i egenskap som TÄNK OM-konsult. För övrigt arbetar han som IKT-samordnare i Ystad kommun.

Onsdagen den 6 april höll Joachim Thornström oss, personalen på Kunghögskolan i Oxie, uppmärksamma i 3 timmar med avbrott för en baguette. Joachim, en idéspruta och inspiratör pepprade oss med ett smörgåsbord av möjligheter att arbeta med datorn och nätet som verktyg. Han övertygade oss alla att datorn var ett verktyg inget komplement.

Joachim ska återkomma och till dess har vi lovat att tillsammans med eleverna testa 2-3 nya rätter från det digitala smörgåsbordet.

Mvh
Gunilla Cording Lundh
Kungshögsskolan

Joachims blogg

Skolväskan, Ystad kommun. Länksamling för barn och skola.

Prezi-presentation ”Nya verktyg för lärande” av Joachim från den 11 jan 2011.

Hermodsdal & Gullvik på ”Framtidens läromedel”.

Den 24-25 mars besökte en grupp på fem personer bestående av representanter  för pedagoger och skolledning vid Hermodsdal- och Gullviksskolan konferensen  Framtidens läromedel i Stockholm. Många inspirerande föredrag om hur man kan arbeta med IT i skolan erbjöds.

”Att skriva sig till läsning” i Sandvikens kommun.
Särskilt intressant var det att ta del av  Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn – en satsning där alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar av Mona Wiklander, speciallärare från Kungsgårdens skola i Sandvikens kommun.  Man arbetar där med alternativa lärverktyg t ex talsyntes för att ge omedelbar feedback. Eleverna skriver, hör, ser och får bekräftelse.  Det var intressant eftersom vi i Fosie har kommundelslicenser på ett antal alternativa lärverktyg som vi kommer att ha installerade på alla datorer.  Jag bifogar mina anteckningar från föredraget.

Artikel skolverket: Sandvikens läs- och skrivsatsning minskade behovet av särskilt stöd.

Se Skolverkets film: Intervju med Ingegärd Stadell & Mona Wiklander från Sandvikens kommun.

One Note som verktyg på Björknässkolan i Nacka.
Intressant var även att lyssna på Anna Ljungqvist , lärare och it-pedagog vid Björknässkolan i Nacka kommun. Utifrån sin undervisning i engelska berättade hon hur hon använde OneNote, ett program i Officepaketet, som hon beskrev som ett elektroniskt kollegieblock. I ett OneNote-dokument kan man spara text, länkar, bilder, videoklipp och ljudanteckningar. Genom att dela sina anteckningsböcker kan man redigera och lägga till anteckningar tillsammans med andra, eller bara hålla alla uppdaterade och synkroniserade.
Anna använder OneNote på en Tablet-PC, dvs en bärbar dator med skrivbar skärm. I klassrummet kopplar hon  datorn till projektorn och då kan hon projicera sina lektionsförberedelser för hela klassen och omvänt kan klassen anteckna sina gemensamma diskussioner i OneNote-dokumentet (ett alternativ för interaktiv skrivtavla).
Här kan du se filmer som visar olika användningsområden för MS OneNote.

Birgitta Berg
it-ansvarig Hermodsdalsskolan

Lgr11 + blogg + sagotema = studiedag på Hermodsdal.

Den 21 mars hade vi studiedag på Hermodsdalsskolan.  Dagen ägnades åt den nya läroplanen Lgr 11, bloggskola och temaplanering inför höstterminen. Med hjälp av  Ina Alm, mediepedagog från Pedagogiska centralen, skapade vi en blogg i vilken de olika arbetslagen  ska rapportera hur långt man hunnit i planeringen av det sagotema som ska inleda kommande läsår 2011. (Bloggen är inte publik då den är ett arbetsmaterial för arbetslagen).

Birgitta Berg
it-ansvarig Hermodsdalsskolan

Enkätresultat på Mö Borgarskola om lärarnas Mac-datorer.


Malmö Borgarskola har lärarna under höstterminen 2010 utrustats med Mac-dator. Skolledningen har bl.a. genom ett enkät utvärderat detta val av datorer. Syftet med enkäten var också att inventera det fortbildningsbehov lärarna kan ha kring it-satsningen på skolan. Här under redogör Agneta Nilsson, administrativ chef på Malmö Borgarskola, för enkätresultatet.

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTEN OM MAC-DATORER

Svarsfrekvens
Det är 44 lärare utav ca 110 som har en Mac som har svarat och det gör att svarsfrekvensen tyvärr endast är 40 %. Det är synd eftersom den fortsatta fortbildningen och då i första hand på studiedagen 21 mars kommer bygga på de synpunkter som kommit fram. Jag hoppas att svaren är någorlunda representativa.

Datoranvändningens omfattning.
Datorerna används mycket av de flesta lärarna. 82 % av lärarna använder datorn många gånger per dag och det är endast en lärare som uppger att han/hon aldrig använder den. I undervisningen uppger 14 % att de använder Macen på alla lektioner, 32 % använder den nästan alla lektioner och 48 % använder den ibland. Det innebär från att endast datorer använts i datorsalar så använder 84 % av lärarna datorn ute i klassrummen detta läsåret. Det framstår som en ganska stor förändring.

Datorns fysiska utformning.
När det gäller utformning, batteritid, skärm, musplatta och program så är de flesta väldigt nöjda. Medelbetyget(1-5) på allt utom programmen ligger över 4 och medelbetyget för programmen blev 3,9. Av alla 44 svarande så finns endast 2-3 lärare som genomgående gett betyg 1 eller 2 för övrigt så har det flesta gett betyget 5 och ibland 4 på allting. När det gäller storleken så tycker 82 % att den är lagom medan 18 % tycker att den är för liten. Ingen tycker att den är för stor.

Datortyp
När lärarna jämför med de datorer de hade förra året och då hade halva lärarkåren på Pildamm bärbara PC medan den andra halvan på MB hade stationära PC så tycker 84 % att Macen är bättre, 11 % tycker att den är sämre medan 9 % inte har någon bestämd uppfattning.

IT-fortbildning
När det gäller fortbildningen så tycker 73 % att den varit sådär medan 18 % tycker att den varit bra, 9 % tycker att den varit dålig. Här finns en förbättringspotential. När det gäller den fortsatta fortbildningen så har många av lärarna kommit med olika saker om än ibland lite opreciserade. Med utgångspunkt från vad som framkommit försöker vi skapa olika workshops på eftermiddagen 21 mars där man får möjlighet att välja vad man själv tycker att man behöver bäst.

Övriga synpunkter.
Bland övriga synpunkter finns spridda kommentarer men genomgående är de flesta väldigt nöjda. Där finns kommentarer som: jag älskar den, den bästa datorn jag haft etc. Det finns tydligen även en del Macnördar bland våra lärare och man kan ju undra om de var de innan de fick en Mac i skolan eller om det kommit det senaste året.

Kortfattad slutsats.
Med utgångspunkt från enkäten drar jag slutsatsen att det var rätt att satsa på Macbook till lärarna. Jag kan också konstatera att vi har haft väldigt lite strul med tekniska fel och att kontakterna med leverantören genomgående varit bra. Det enda minuset var att leveransen blev några veckor försenad i våras. Det innebar att istället för att använda en studiedag för fortbildning så blev det bara några timmar i samband med utdelningen och det kan vara det som gör att lärarna inte är så nöjda med fortbildningen.

Agneta Nilsson, administrativ chef
Malmö Borgarskola
Utbildningsförvaltningen, Malmö stad

Kungshögsskolan: Wiki som ett pedagogiskt verktyg.

Personalfortbildning: Under två eftermiddagar har personalen ägnat sig åt att bekanta sig med wikiwebbplatser* som ett pedagogiskt verktyg. Jag, Charlotte Christoffersen, it-pedagog på Pedagogiska centralen höll i ett miniseminarium, genomgång samt workshop.

26 januari: Miniseminarium
- ”-Att bearbeta och gestalta sin förståelse av omvärlden genom att skapa egna kombinationer av tecken och medier är kommunikation och lärande!”, säger professor Staffan Selander.
- Wiki & blogg – likheter och skillnader.
- Så här fungerar en wiki – genomgång och film.
- Pedagogiska möjligheter och några exempel.
- Planeringsunderlag för en wiki: idé, struktur och innehåll.

9 februari: Pedagogiska modeller & Workshop.
- En wiki kan bidra till att ”omdefiniera” uppgifter och arbetssätt, se Puenteduras modell för användning av IKT.
- Film: WikiWar – en brittisk skolklass diskuterar i en wiki.
- Workshop: Skapa en wikiwebbplats, gör bekantskap med verktyget och börja bygga upp en struktur utifrån en egen idé.

Källa: http://www.falkenberg.se/download/18.3598f6b412ada8bddb880001657/En-till-En+Falkenbergs+v%C3%A4g+till+Framtiden%3F.pdf

* Vad är en wikiwebbplats?
En wikiwebbplats har mycket gemensamt med en blogg: man jobbar online direkt på Internet, verktyget är enkelt att använda, en wiki är åtkomlig oberoende av plats och tid, elever kan samarbeta kring texter, elever och lärare föra diskussioner i wikin, elever kan sätta samman text, hyperlänktext, bild, ljud och video på ett och samma ställe.
Det som främst skiljer wikin från bloggen är strukturen: En wikiwebbplats har en struktur som en traditionell webbplats, medan grundprincipen för en blogg är en enda sida med flera inlägg där det senaste hamnar överst.

Fortbildning: Erica Lövgren – Att skriva sig till läsning.

Den 26 november 2010 deltog pedagoger från Sofielundsskolan och Sorgenfriskolan i en föreläsning för att förbereda sig inför sitt 1-1-projekt. Föreläsare var Erika Lövgren, en lärare som själv arbetat efter metoden.

Arne Trageton, forskare och lärarutbildare i Norge är den som står bakom modellen.

Erika har även gett ut en bok utifrån sina erfarenheter: Med datorn som skrivverktyg. Även denna bok har våra Malmö-pedagoger tagit del av.

Föreläsningen arrangerades av Metod & Fakta  i Lund.