Kategoriarkiv: - 1-1-lärare

Daniel bloggar och gloggar med sina elever.

Daniel Petersson är klasslärare i en klass 6 på Kungshögsskolan i Oxie SDF. Daniels elever har haft egen datorer sedan våren 2011.
”- Det blir väldigt mycket jobb inledningsvis. Men så blir det ju oavsett vad det är för nytt som ska in i undervisningen. ”

Det var varit ett hästjobb i början – men roligt och fantastiskt.
Daniel berättar att han har lagt ner otroligt mycket tid på planering och lektionsförberedelser sedan de fick datorerna. Men så har han också haft ambitionen att eleverna skulle få använda datorn i flera olika ämnen. Mycket av tiden har handlat om att leta och lära känna nya program. ”– Det har varit ett hästjobb i början. Det tar tid att hitta en passande programvara, testa den, fundera över hur jag kan använda den, prova den i praktiken med eleverna och sedan utvärdera tillsammans med eleverna”, säger Daniel. Han lägger till: ”- Men när man väl tar det så långt att man tar in ett program i klassrummet så är det jätte roligt. Barnen tycker det är fantastiskt och de tar verkligen till sig arbetssättet.”

Daniels kriterier för bra webbapplikationer.
De programvaror som Daniel har lagt möda på att hitta är så kallade webbapplikationer, verktyg som man inte behöver installera på datorn utan som man jobbar i online på internet direkt i datorns webbläsare. Daniel har haft några kriterier då han har letat efter webbverktyg:

  • de ska vara gratis,
  • det ska vara enkelt att hantera lösenord och användarkonton,
  • de ska vara lätta för eleverna att använda,
  • det ska gärna finnas en möjligt för eleverna att ha en lärandeprocess i verktyget och
  • det ska vara möjligt att spara arbetet för att kunna återuppta arbetet vid ett senare tillfälle.

Fullversion, demoversion och version för utbildning.
De flesta webbapplikationer kostar i full version. Vissa demonstrationsversioner kan ha för mycket begränsningar för att vara användbara i skolarbetet. Det kan handla om begränsat antal funktioner, att det inte går att dela med sig arbetet till andra, ett begränsat lagringsutrymme eller att det överhuvudtaget inte går att spara sitt arbete. Men det finns också webbapplikationer där demoversionen räcker långt för skolarbete. En del av dessa webbtjänster är också mer generösa om man registrerar ett konto för skola och utbildning. Då får man tillgång till de viktigaste funktionerna och ett större lagringsutrymme och kan även slippa ev. reklam. Enligt Daniel finns det en enorm ocean av webbapplikationer och möjligheter att använda. Det gäller bara att hitta de som är användbara. Sist i artikeln finns några av Daniels bästa fynd bland webbapplikationer.

Många inloggningar skapar förvirring.
Daniel berättar att han så mycket som möjligt vill undvika inloggningar för eleverna på alltför många webbplatser. ”- Ju mer inloggningar det är för eleverna, desto mer förvirring uppstår. Det är alltid någon som har glömt sina inloggningsuppgifter.” Därför undersöker han hur det ser ut med administration av inloggningsuppgifter i de olika webbapplikationerna. ”- Är det inloggning vill jag gärna att det ska finnas möjlighet för mig att gå in och titta och administrera elevernas inloggningsuppgifter.”

Skönt att slippa de gamla skrivböckerna!
Daniel tycker det har blivit lättare för eleverna att organisera sitt skolarbete sedan de fick egen dator. ”- Det var rörigare och hafsigare innan. Te.x. när de skrev berättelser i skrivhäften, var det inte så att boken var borta, så tog den slut och så fick de fortsätta i en annan bok och så försvann den första boken, eller så hade de inte hunnit skriva färdigt en gammal berättelse innan de skrev en ny och när de skulle gå tillbaka och fortsätta på den gamla så fanns det inte plats att avsluta den berättelsen sidor … osv.” Daniels slutsats är att datorn helt enkelt underlättar skrivprocesser. När eleverna skriver på datorn ser de själva när det är något som inte stämmer eftersom felstavade ord blir markerade. De elever som behöver stöd i sin läsning och sitt skrivande får dessutom Stava Rex och SpellRight istallerade på sin dator. ”- Men tro inte att vi bara skriver på datorn, vi skriver fortfarande med penna också.” lägger Daniel till.

Blir det ett bättre lärande?
På frågan om eleverna lär sig bättre med hjälp av datorn funderar Daniel en stund innan han svarar: ”- Å ena sidan får de mer hjälp av datorerna – vilket gör att de blir mer bekväma. Men å andra sidan får också fler redskap för att bättre klara av situationer utanför skolan. Svårt! Jag vågar inte säga ja eller nej men jag tror att de lär sig på ett mer annorlunda sätt. Jag tycker vi lär oss mer dynamiskt nu än tidigare. Det är mer lustfullt och vi har lärt oss väldigt mycket!”

Förändrat arbetsuppgifterna.
Daniel menar att datorerna har också har påverkat på det sätt att arbetsuppgifterna inte blir så traditionella längre. Han tycker själv att han ger uppgifter som är annorlunda och att eleverna arbetar med sina uppgifter på ett annat sätt nu. ”- Men så måste vi ju också förbereda barnen utifrån vad händer i samhället utanför skolan just nu.”

Några av Daniels bästa fynd bland webbapplikationer!

Blogger.com
Blogger.com är ett bloggverktyg. Daniels klass har två bloggar: en klassblogg Klass 6A:s blogg och en bokblogg som heter Bokblogg 6a.

Soundation.com
Ett musikprogram. Soundation har ett digitalt mixerbord där man drar in ljud och instrument. Men den webbapplikationen har Daniel och hans elever undersökt hur det ser ut med Musik. Kräver registrering och inloggning.

Tutpup.com
Utmana barn från hela världen i multiplikation, addition, engelska. Det roligast var att utmana varandra – samtidigt som de tävlar samtidigt som de tränar. Gör man fel får man se vad man gör fel. Kräver registrering och konto. Läraren lägger till elever och administrerar elever – vilket är en stor fördel.

Storybird.com
Skriva berättelser som blir fantastiskt snygga böcker. Den är bra för de elever som inte är så motiverade att rita och skapa egna illustrationer.  Det blir så snygga ”böcker” med omslag vilket motiverar barnen. Davids klass publicerar inte böckerna men vi kan dela länken till t.ex. föräldrar. Verktyget finns på svenska och engelska.

issuu.com
Daniels klass gör en skoltidning som heter ”Kungsbladet”. Tidningen gör de om till en digital bläddertidning som publiceras på skolans hemsida. Eleverna står för det mesta av innehållet själva. Nyhetssidor och omvärldsbevakning kopplas dock till SO-målen.  Varje onsdag har klassen ett möte där de bestämmer tidningens form och innehåll. Sedan jobbar de med tidningens på svensklektioner, hemma, på raster. Klassen försöker hitta ett bra arbetssätt, sedan är tanken att de ska introducera det för de andra klasserna i 4-6.
Kungsbladet nr 1, Kungsbladet nr 2

Stripgenerator.com
Att formulera en dialog. Ännu roligare tycker de Där de kan göra sina egna serier. Där har vi tränat på att när man är klar med sin seriestrip att använda skärmklippsverktyget för att ta en bild av serien och sedan spara på egen dator. Nackdelen är att de inte kan fortsätta på serien vid ett senare tillfälle. Där gäller det att som lärare planera så att alla blir färdiga.  Svenska engelska. Många seriestrips publiceras i skoltidningen.

Twitter.com
Twitter är en microblogg. Klassen har twittrat vid några tillfällen för att prova det sociala forumet. Detta för att t.ex. lära sig hur twitter fungerar, hur man uttrycker sig, hur man framställer sig själv. Klassen har också använt verktyget vid några tillfällen då de suttit utspridda på skolan, i biblioteket, i grupprum m.m. Då har de haft twitter uppe med hjälp av projektorn på tavlan i klassrummet. Det har varit lite kul att ha koll på varann: ”-Nu sitter jag och gör detta och detta.” ”- Aha, nu sitter Robin och Jesper och gör det och det. ” De har också twittrat för att föräldrarna skulle kunna se vad de gör. Men det har mest varit på skoj och för att testa möjligheter.

Todaysmeet.com
En microblogg som klassen har använt vid grupparbeten. Här krävs ingen registering.  Man skapar snabbt och enkelt ett eget digitalt diskussionsrum för klassen. T.ex. som när de satt utspridda på hela skolan och jobbade med religionsuppgifter. Då kunde man be om hjälp och ställa frågor till varandra via Todaysmeet. Vi har även använt det vid klassråd. Eller när klassen har tävlat i Tutpup. Istället för att ropa ut i klassrummet vem som är den rosa elefanten så har de frågat i TodaysMeet och så har den som var den rosa elefanten svarat. ”- En slags tyst kommunikation i klassrummet – men detta kom barnen på själva”, säger Daniel och skrattar.

Seterra.net/se
Geografiwebbplats med spel. Jättestort utbud av mycket kartövningar och namnövningar som man kan sitta och öva på. Daniel har använt det mycket på den interaktiva skrivtavlan men också av enskilt av eleverna på datorerna. Kartövningar och namnövningar. Det är roligast är när man använder det på tavlan. Där har de fått utmana varandra och det kan pågå när andra i klassen jobbar med annat. Väldigt enkelt och roligt.

Glosor.eu
Klassen lägger alltid in alla veckans glosor på glosor.eu. Där kan eleverna gå in och träna glosorna i olika spel så som tipspromenad, memoryspel och hänga gubbe. Läraren gör övningarna. Eleverna loggar in på klassens inloggning.

Glogster.com
Daniels klass har slutat att göra ”vanliga” veckobrev. Istället gör de veckobrev hos Glogster.com där man kan göra digital affischer. Varje måndag gör klassen en veckoplanering. Därefter ansvarar två elever för att göra veckobrevet i en glogster. Glogstern publiceras sedan på klassens hemsida på. Eleverna tycker det är jättekul med glogsters. Innehållet i deras glogsters blev lite rörigt i början för de vill ha med så mycket som möjligt. Men nu har vi har pratat om att det där med tydlighet är viktigt. Förta gången de eleverna provade på att göre en glogster fick var och en göra en presentation om sig själva. Det finns en EduGlogster för utbildning. Men då kan man inte publicera sina glogsters.

Text och Bild:
Charlotte Christoffersen
Red. Pedagog Malmö

Matteord & glogsters i ett eTwinning-projekt.

 


Det var förra läsåret som Petra Gunnarsson och Marie Müller på Sofielundsskolan hade en klass i år 5 tillsammans. På ett av skolans personalmöten berättade skolledaren Marie Wesén om sina erfarenheter från eTwinning-projekt. Ännu mer berättade den inbjudna eTwinning-ambassadören Annie Bergh, som är lärare på Kungshögsskolan i Oxie.

Petra & Marie får ett eTwinning-projekt ihop.
Petra & Marie tyckte att det lät intressant med eTwinning. Det passade bra i tiden eftersom deras elever just hade fått var sin dator genom Malmö stads 1-1-projekt Skolkompassen. Dessa datorer ville de börja använda på ett meningsfullt sätt. Omvänt skulle även tillgången till datorer förenkla deltagande och kommunikation i ett eTwinning-projekt. Eleverna skulle också få helt nya mottagare för sina arbeten och lära känna barn och skolor i andra länder. Sagt och gjort. Petra och Marie registrerade sig på eTwinning-sidan och började leta bland projekt. De började lite försiktigt med ett mindre projekt om påskkort.


eTwinning – EU:s plattform för digitalt skolsamarbete

eTwinning är en del av Comenius och ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan. 
eTwinnings digitala samarbetsformer är ett enkelt sätt att komma igång med internationaliseringen i skolan och lämpar sig utmärkt för ett ämnesövergripande arbetssätt. Det är samarbete över gränserna utan resor, men med kvalitet, resultat och kursplanens mål i fokus.


Mattealfabet på engelska

När man har registrerat sig på eTwinning-sidan kan man notera vilka ämnen och arbetsområden man är intresserade av att arbeta i. Då kan någon annan skola höra av sig som är intresserad av att haka på något av de föreslagna projekten. Petra & Marie tittade igenom andras projektidéer och fattade intresse för ett projekt som handlade om matteord: Mathem’ Alphabet Book.
Tanken med projektet var att varje klass skulle göra sin egen ordbok med mattebegrepp på sitt eget språk samt på engelska. Petra & Marie tyckte att projektet hade passande ämnen; matematik, svenska och engelska samt att det kändes lagom stort i tidsomfattning. Tjugo klasser runt om i Europa var knutna till samma projekt. Klasserna var uppdelade i olika åldersgrupper.
Här kan du ta del av projektsidan med information och projektdagbok: http://www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?f=2&l=sv&n=32656 

Spåna, leta och sortera matteord
Eleverna fick arbeta med sina matteord 1-2 gånger i veckan. Inom eTwinning rekommenderar man att projekten inte ska vara för utdragna. Annars är det lätt att de tappar fart och ebbar ut. Petra och Marie fördelade eleverna i grupper och lät dem först spåna fram så många matteord de kunde komma på. Alla orden sorterades sedan in i alfabetisk ordning.

Samarbete med ansvar för varsin mattebokstav
Varje elev fick ansvar för en bokstav med alla tillhörande matteord. De fick sedan översätta alla sina matteord och illustrera dem. De slog i lexikon och sökte på Internet och var väldigt kreativa. Trots att de hade ansvar för varsin bokstav blev ett gott samarbete. De tipsade varandra på var man kunde söka, hur man kunde förklara och visualisera de olika mattebegreppen. De som kunde lite mer språkligt hjälpte de som inte kunde lika mycket.

Att visualisera matteord ställde krav på elevernas kunnande.
Petra och Marie blev positivt överraskade över att själva arbetsprocessen kring matteorden gav så mycket. Elevernas förståelse för matematikbegrepp utvecklades över förväntan.
- Eleverna blev verkligen tvungna att sätta sig in i matteordens betydelse på svenska för att kunna hitta vad det betydde på engelska, berättar de.
Att hitta en illustrativ bild till matteordet krävde också god förståelse. Ibland gav jämförelsen av ett mattebord engelska och svenska ytterligare en dimension till förståelsen. För eleverna blev det tydligt att vi har flera olika sorters språk, t.ex. ett vanligt språk på svenska med vanliga bokstäver och ett matematikspråk.

Erfarenheter – mattespråket trädde fram.
Även för Petra och Marie framträdde plötsligt språket bakom matematiken.
- Även om man som pedagog tidigare har pratat om hur viktigt det är med matematikspråket och att använda korrekta matematiktermer så var det som om allt framträdde mer tydligt och att man kom till insikt,
säger Petra
Marie som denna termin undervisar nya elever i matematik upplever hur hon använder matematikspråket mer medvetet.
- Det blev även tydligt att man faktiskt kan ämnesintegrera matematik och engelska, säger hon.

Digitala posters med matteord.
Petra och Marie har tidigare provat på att jobba i ett verktyg på internet som heter Glogster.com Det är en slags digital poster där man på ett roligt, kreativt och enkelt sätt kan sätta samman text, bilder, animation, grafik, videoklipp och ljud. De blev sugna på att låta eleverna presentera sina matteord i en Gloster.
En Glogster för varje bokstav och elev, men även här samarbetade eleverna. Petra och Marie upplever också att arbetet med att göra en presentation av sina matteord befäste matteorden ytterligare.

CD – Mathem’ Alphabet Book
Klassernas alla ordböcker med matteord samlades på en CD som kopierades till alla deltagande klasser.
En sak blev inte som Petra och Marie hade tänkt sig. Utöver att den egna klassens matteordbok skulle finnas på CD-skiva, hade de tänkt sig att elevernas Glogsters skulle finnas tillgängliga på internet – men så blev det inte.


Edu Glogster.com eller Glogster.com?
Petra och Marie hade skapat ett virtuellt klassrum hos edu.glogster.com/. Fördelen med det virtuellt klassrummet är att de som lärare automatiskt får översikt över alla elevers Glogsters. Först när alla glogsters var klara förstod de att det inte gick att publicera elevernas digitala posters på Internet utan att betala för tjänsten.
Nästa gång blir det nog så att Petra & Marie använder sig av vanliga glogster.com där det inte kostar något att publicera på Internet. Istället får de samla in länkarna till alla glogsters från barnen. Länkarna går å andra sidan att samla  på klassens arbetsyta i skolan eller på en hemsida eller i en blogg.  När det gäller CD-skivan fick det där bli bilder på elevernas digitala matteposters – utan alla interaktiva funktioner.

Datorn för kommunikation
Förutom att söka mattebegrepp på datorn och att skapa digitala posters kommunicerade eleverna med sina vänklasser via chatt, mail, skype, wikisidor. Klasserna inom projektet delade också material i olika medieformer på eTwinning-plattformen som t.ex. bilder på när de arbetar med sina projekt, klassfoto osv. Inför julen gjorde man digitala julkort till varandra.

Länkar:

Svenska eTwinning-sidan:
http://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm

Projektsidan hos eTwinning.net för Mathem’ Alphabet Book:
http://www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?f=2&l=sv&n=32656 

Glogster.com – skapa digitala glogsters
www.glogster.com

Ett exempel på en Glogster:
http://www.glogster.com/lottec/fn-s-barnkonvention/g-6n2r9jjubipnlkgp6fcgqa0

Edu.glogster.com - glogsters för utbildning
http://edu.glogster.com/

Glogster Swedish – en lärresurs om hur man skapar Glogsters:
http://sites.google.com/site/glogsterswedish/

Instruktionsfilmer för Glogsters:
http://www.youtube.com/playlist?list=PL6BB890301B2D5220&feature=plcp

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Red. PedagogMalmö

Pauli gy: GoogleDocs för projekt och formativ bedömning.

Hallå Camilla!
-  I din blogg IKT-skafferiet berättar du om hur du och dina elever med 1-1-datorer använder Google Docs, (se länkar längre ner). Vad tycker du GoogleDocs bidrar med när det gäller den pedagogiska användningen av 1-1-datorer. (Camilla Lindskoug, är lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium.)
 

Camilla:  – Det handlar om att man som lärare måste man vara väldigt tydlig med vad eleverna ska göra på webben när de har egen dator. Det är lätt hänt att Facebook och andra webbsajter som inte har med skolarbetet att göra blir en energitjuv för eleverna. Vår klassblogg och GoogleDocs blir ett alternativ och ett gemensamt ställe på webben att gå till. I klassbloggen får eleverna information om vad de ska göra under lektionen, uppgifter, länkar till sajter för skolarbetet m.m. Sina arbeten gör de sedan i GoogleDocs. De har delat ut rättigheter till mig att ta del av deras mappar och dokument. På så sätt kan jag enkelt ta del av deras arbeten och  ge dem feedback direkt i dokumenten (se bild ovan). Utan klassbloggarna och en arbetsyta för  som GoogleDocs skulle det vara mycket svårare att göra datorerna till produktiva verktyg i klassrummet. Det krävs alltså genomtänkt och tydlig struktur av mig som lärare för att deras datorer ska bli det arbetsredskap det är tänkt att vara.

GoogleDocs har också underlättat och effektiviserat bedömningsarbetet. Varje elev har ett eget dokument med kunskapskrav och bedömingskriterier i sin ämnesmapp. Så snart en elev har uppfyllt ett kriterie markerar jag det med gult, (se bild längre ner). Genom GoogleDocs och sin egen dator har eleven eleven alltid tillgång till den dokumentationen och jag som lärare kan som exempel tre månader före betygssättning se om det är något som inte är gulmarkerat. Utifrån det bedömer jag om något behövs göras och om jag behöver skräddarsy uppgifter.

Här är Camillas artiklar där hon utförligt beskriver hur hon använder Google Docs:
Google Docs som verktyg för formativ bedömning.
Google Documents och projektarbetet.

Klassbloggar:
http://klass-12.blogspot.com/
http://klass-13.blogspot.com/
http://klass-14.blogspot.com/

En elevs mappstruktur i Google Docs i ämnet engelska.
Ett Google-dokument med bedömingskriterier. Moment som eleven har klarat av markerar Camilla med hjälp av kommentarverktyget tillsamman med en kommentar som hamnar i höger kant.

Artikel av
Charlotte Christoffersen

Videdalsskolan: Jag kommer att sakna 1-1-datorerna!

Så säger Camilla Troberg, lärare på Videdalsskolan, som under vårterminen 2011 var klasslärare för en av de tre klasser i år 6 som utrustades med varsin dator. Eleverna och deras datorer har nu gått vidare till år 7 med nya lärare. Där i år 7 kör skolans 1-1-projekt igång på allvar. Tiden med egna datorer i år 6 var mer en inkörsperiod.

Det Camilla framförallt kommer att sakna är de möjligheter att individualisera som 1-1-datorerna gav. ”- Alla kan jobba samtidigt med tränings- och övningsprogram. Det blir enklare att planera och organisera skolarbetet.”

Stöd i det svåra och stimulans att gå vidare.
Camilla kommer även att sakna det extrastöd som datorn utgör för många elever. Till exempel för elever som har det arbetsamt med att skriva för hand men som har en stor förmåga att uttrycka sig. Det blir så mycket enklare att med datorns hjälp skriva och förmedla det de har att säga. Blir det inte som de tänkt sig så är det enkelt att radera och skriva om – utan att det blir fult.
Men datorn som extrastöd behöver inte bara handla om skrivande. Ett annat exempel är de elever som känner sig begränsade när det gäller att rita och skapa bilder. Med datorns hjälp kan alla göra ett bra resultat när de ska illustrera sina skolarbeten. Camilla upplever att datorn är inte bara ett stöd inom de områden som kan vara svåra för en elev. Den kan också vara en stimulans och en drivkraft framåt inom de områden där det redan går bra för eleven. Även de som redan har god förmåga att skriva uppskattar datorn som skrivverktyg.

Till vänster ser man klassens virtuella klassrum där Camilla kan lägga ut information. I det högra fönstret ser man en av elevernas Portfölj där hon samlar sitt digitala skolmaterial.

Föräldradelaktighet – en blandning av trygghet och ansvar.
Privat hänvisas eleverna att använda hotmail och andra alternativ. Camilla och hennes kollegor vill att föräldrarna ska kunna gå in i klassens virtuella klassrum och i det egna barnets Digitala Portfolio för att se vad som händer i skolan och vad deras barn arbetar med. De får då logga in med barnets inloggningsuppgifter. ”- Vi vill att eleverna ska förstå att det är viktigt med föräldrarnas stöd i deras skolgång. Att det är en trygghet för dem själva att föräldrarna kan se vad de gör, särskilt om de själva har svårt att muntligt förmedla det till sina föräldrar.” 
 

E-postkontakt med eleverna gav ytterligare en dimension.
När det gäller teknik pratar man ibland om att tekniken sätter upp murar mellan människor. Men Camilla upplevde i stället att hon genom e-post fick ytterligare en dimension i kontakten med sina elever. Hon har kommit i kontakt med sidor hos sina elever som inte alltid kommer fram i klassrummet. Camilla har ibland även funnits till hands för sina elever kvällar och helger när de har haft någon fråga. När hon suttit hemma med planering och efterarbete och är själv är uppkopplad mot Klassens virtuella Klassrum har hon kunnat svara på frågor och undringar.

Datorn inte bara Facebook & spel.
När man på Videdalsskolan delade ut dator till sina 6:or var datorn för eleverna lika med Facebook och spel. Det blev tydligt att det sätt som eleverna använde sina datorer hemma och på fritiden inte var densamma som pedagogerna tänkte sig i skolan. Camilla och hennes kollegor har från början velat påverka eleverna att de ska se datorn som ett arbetsredskap. En del elever blev negativa,  medan andra förstod att det fanns möjligheter med att använda datorn i skolarbetet. Det blev därför viktigt att successivt slussa in eleverna på andra användningsområden.

PIM för eleverna.
På Videdalsskolan har man två mediepedagoger, Johan Magnusson och Alba Lira-Morel. Alla elever i år sex fick en datorutbildning och då använde man sig av Skolverkets PIM-handledningar som studiematerial för eleverna. Det eleverna lärde sig genom PIM skulle fick de sedan använda sig av i skolarbetet. När Camilla och kollegan Anna-Carin Sakari drog igång tema ”Världen” fick eleverna skapa PowerPoints om sina länder med hjälp av vad de lärt sig i PIM. Det blev jättefina produktioner. Camilla & Anna-Karin uppskattar att det var någon annan som höll i elevernas datorutbildning, så att de kunde koncentrera sig på innehåll och mål i skolarbetet.

”- Man tänker inte IT om man inte har tillgång till det.”
Camilla berättar att tiden med en datorer till varje elev har krävt extra energi. Man måste liksom ”ställa om” och det tar lite tid innan man hittar formerna. Vid ett par tillfällen har skolledningen låtit Camilla och hennes kollegor sitta och diskutera 1-1projektet istället för att gå på några andra möten. Det har varit värdefullt.
1-1-projektet har lett till att hon mer och mer har börjat leta efter möjligheter med IT. – När jag har tillgång till tekniken tänker jag mer kring hur jag kan arbeta och utveckla datoranvändandet. Man tänker inte på hur man kan använda IT när man inte har tillgång till det – man blir helt enkelt inte bättre. Hon lägger till: ”-Datorn är inte lösningen på allt – men ett fantastiskt komplement.
När Camilla får frågan om hur hon skulle vilja gå vidare med 1-1 när hon får möjligheten igen, berättar hon att hon gärna hade velat försöka introducera IUP-dokument för varje elev på datorn.

Några exempel på hur eleverna introducerades till att använda datorn:

Videkluringar via mejl.
För att få igång kontakten med eleverna via mejl drog Camilla igång en poängjakt. Hon använde sig av en kollegan Maria Hammarstrands matteproblem, s k ”Videkluringar” som hon skickade ut via e-post. Eleverna skulle lösa ”Videkluringarna” och de fick ta hjälp av sin familj. Lösning med förklaring skulle skickas tillbaka via e-post till Camilla. Eleverna fick poäng för sina svar. Detta följdes upp med att de i grupper skulle berätta för varandra på vilket sätt de hade löst problemet. De elever som kom upp till en viss poäng fick pris. 1:a pris var en biobiljett.

Oregelbundna verb i det virtuella klassrummet.
Varje vecka fick eleverna ett dokument till sitt virtuella klassrum med 8-10 oregelbundna verb som de skulle öva på att böja. Varje vecka var det test. Det sammanlagda veckoresultat satte ribban för ett sluttest med ett blandat urval av verb från alla veckorna. De blev lovade en överraskning om de kom upp till resultatet 94% rätt. De klarade det och fick ett stort påskägg fyllt med godis för den insatsen.  

Nyhetsläsning på webbenn De elever var tidiga på morgonen blev insläppta redan från halv åtta på morgonen. Istället för att bara stå ute och hänga ute i korridoren fick de hämta sin dator och sätta sig och läsa nyheter i olika webbtidningar. Det var inte så många som var morgontidiga men de som fick en vana med nyhetsläsning började följa nyheterna mer och mer. I klassen hade man även en gemensam ”Nyhetstid” under skoltid som följdes upp av nyhetsfrågor som skolan prenumererar på från  Faxuellt.

Några webbresruser som Camilla har använt sig av:


Artikel av
Charlotte Christoffersen

Johannesskolan: Första 7 veckorna med en-till-en.

Lars Lundgren är lärare i år 8 på Johannesskolan. Det har gått sju veckor sedan eleverna fick personliga skoldatorer då de kom tillbaka från påsklovet. Lars delar här med sig av sina erfarenheter från den första tiden.

I början var det bara Facebook eller chatt i PedNet som gällde. Det var till och med en elev som skolkade för att sitta och se filmer på sin nya dator. Men det mesta har gått över.  Eleverna säger själva att det var nyhetens behag. Nu är eleverna väl medvetna om syftet med att de har varsin skoldator – nämligen högre måluppfyllelse.  ”- Vad tror ni rektorerna skulle säga om ni får sämre betyg efter att ha fått egen dator?”

Tidigare kunde eleverna glömma både pennor, böcker och papper,
- men det har ännu inte hänt att de har glömt sin dator!
Eleverna kommer åt allt via sin dator.  Eleverna sparar pågående arbeten och inlämningsuppgifter i PedNet (Malmö stads e-post & konferens system i FirstClass).  Om själva datorn skulle gå sönder eller försvinna blir inte eleven av med sina arbeten för det. I PedNet kan eleverna även ta del av all information från Lars såsom planeringar, tidsplaner, betygskriterier och uppgifter. ”-Det är skönt för mig som lärare att slippa bära på en massa papper – det är bara att logga in i PedNet så har jag allt där.”

Anteckna på datorn eller inte under genomgångar?
I början försökte Lars med att eleverna skulle få anteckna på datorn under genomgångar. Men några elever ägnade sig åt andra saker på datorn. Eftersom Lars ändå gör alla sina genomgångar med hjälp PowerPoints som sedan finns tillgängliga för eleverna i PedNet, bestämde han sig för att locken ska vara nere på under genomgångar.

Kan ställa högre krav på elevernas texter.
Lars berättar att eleverna skriver mer nu. Men det handlar dels om att han  ställer högre krav på inlämningsuppgifterna när eleverna nu har datorn som verktyg.  Han vill ha utförligare texter med fler hänvisningar till källor. Varje källa ska eleverna reflektera över med egna ord. Eleverna ska kunna ange mer än en källa om de använder sig av Wikipedia. Eleverna har bland annat gjort ett stort arbete om Asien då de skrev om varsitt land. Redan nu klarar de av att skriva med fotnoter. Eleverna skriver i Word. Stavningsfunktionen ser han inte som något problem. Eleverna måste ändå reflektera över de stavningsförslag som datorn ger.

Källkritik, etik och demokrati med hjälp av Internet
Lars vill att det källkritiska förhållningssättet ständigt ska löpa genom undervisningen och skolarbetet.
Varje SO-lektion tittar klassen på 5 minuters nyhetssändningar från Rapport på SVT Play. Efter sändningen diskuterar klassen något nyhetsinslag. Ofta surfare de tillsammans vidare på Internet för att hitta kringinformation till nyheten.
Lars använder ofta YouTube i undervisningen. De har t.ex. tittat på klipp om andra världskriget, slaget om Storbitannien. De har tittat på filmer som förnekar förintelsen och på filmer som berättar om förintelsen. De har även tittat på Sverigedemokraternas valfilm och diskuterat kring den. Därmed blir YouTube och internet en källa för att diskutera etik och demokrati och relatera till de fem värdegrunderna i läroplanen.
Lars tycker det är viktigt att även titta på roliga filmer så att man får skratta tillsammans. Till exempel en film med Robert Gustavsson i rollen som en tysk tant som vill rösta på nazisterna. Ett videoklipp med både humor och allvar.

Hur gå vidare?
På frågan om Lars har några idéer om hur han vill gå vidare – svarar han att han helt och hållet skulle vilja komma bort från pappersarbete och att eleverna ska få möjlighet att göra prov på datorn.

Några websajter som Lars och hans elever använder sig av:


Sofielundsskolan – webben som verktyg i engelskundervisningen.

Klockan är 14.30 efter en helt vanlig skoldag på Sofielundsskolan en F-9-skola. Samtliga lärare håller på samlas i en av salarna. På skolan har man ställt sig frågan ”Hur kan jag förbättra mitt arbete  med eleverna med hjälp av den nya tekniken?” Tre lärare ska denna eftermiddag berätta för sina kollegor om hur de använder sig tekniken i undervisningen. Först ut är Andreas, lärare i engelska i år 6-9.

Förbereder en webbsida med länkar för skolarbetet.
Andreas har sin egen webbsida http://teacher.palmblad.nu (hos blogspot.com) där han vid förberedelser av lektioner lägger upp de länkar han och eleverna ska använda sig av i skolarbetet. Det är en webbplats med en enkel adress som eleverna lätt kommer ihåg. Där kan de hitta alla länkar som ofta är långa och krångliga och helt omöjliga att komma ihåg. Enkelt och snabbt kan eleverna klicka sig vidare till den webbplats de ska fördjupa sig för tillfället.

Webben stimulerar eleverna till samtal på engelska.
I sin engelskundervisning utgår Andreas ofta från nyheter och aktuella händelser i världen. I klassen tittar man på engelsktalande webb-tv och talar sedan på engelska om de nyheter man har tagit del av. Andreas tipsar om att man på många nyhetssidorna kan hitta intressanta länkar till fler resurser såsom grafik, statistik, tidslinjer och filmer. (Se några av Andreas länktips längre ner).

Kan se när eleverna skriver.
Andreas elever skriver i Google Docs. Han skapar ett dokument till varje elev i Google Docs, ger dem länken till dokumentet samt redigeringsrättigheter. Länkarna till samtliga elevdokument lägger Andreas upp i bloggen. Eleverna vet att de hittar sina arbeten i ämnet på Andreas blogg och Andreas kan enkelt följa elevernas skrivande från sin egen dator. Andreas berättar att han ser flera fördelar med att använda Google Docs:

  1. Elevernas texter har jag samlade i ordning (undermappar i GC) och det finns en ”revision history” så inget försvinner eller raderas och alla ändringar kan lätt sökas upp.
  2. Alla problem med var eleverna ska spara, vart det ska skickas med email osv som försvinner och tar i princip ingen tid alls, dokumentet är redan skapat för eleverna och de behöver bara stänga datorn när de har skrivit färdigt eller lektionen slutar.
  3. Eleverna kan lätt kolla på varandras texter (om de vill) och man kan nu till och med skriva flera personer i samma dokument samtidigt! (Inget mer att bara en ska skriva i varje grupparbete!). Detta gör också att läraren kan ha upp alla dokument och tabba mellan dem samtidigt som eleverna skriver!

Andreas länktips:
Världsnyheter  dygnet runt
http://edition.cnn.com/

Aljazeera.net – Arabisk nyhetbolag med bl.a. grafik
http://aljazeera.net/

Guardian.co.uk – Brittisk webbtidning
http://www.guardian.co.uk/

Quizlet.com -  Skapa dina egna gloslistor, eleverna kan träna hemma och tävla i spel mot varandra!
www.quizlet.com

Instruktionsfilmer på svenska för Google Docs av PIM-Åsa:
http://www.youtube.com/watch?v=H15nAmht_Vk&feature=player_embedded

Pauli Gy: Nominerad webbplats om elevers prognos för Malmö 2058.

Camilla Nilsson, lärare i svenska och engelska och hennes elever i klass BG2B, Bernadottgymnasiet på Pauli Gymnasium har nominerats till ett av Webbstjärnans priser för sin webbplats Malmö 2058, http://malmo2058.se/.

Motivering
På webbplatsen berättar elever med hjälp av text, bild och film hur de tror Malmö kommer att se ut när de går i pension år 2058. I projektet har eleverna rört sig mellan historiska tillbakablickar och framtidsforskning.
Bidraget nomineras inom tävlingsklass Gymnasiet för att ” projektet söker skapa engagemang och medvetenhet hos eleverna om deras närmiljö och stad”.

Se film där Camilla Nilsson berättar om arbetet med webbplatsen Malmö 2058 på TeachMeet Syd i Malmö den 31 mars 2011.

Om Webbstjärnan.se och tävlingen.
Webbstjärnan.se är en tävling med syfte att främja publicering på internet i skolan. Bakom tävlingen står .SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur och i prispotten lockar 20.000 kr för dem som har gjort bästa webbplats av alla klasser, 10.000 kr för bästa webbplats i sin tävlingsklass.

1776 lag anmälde sig till Webbstjärnan11 och 678 av dem valde sedan att delta i tävlingen. De 28 bidrag som är nominerade har valts ut med utgångspunkt i Webbstjärnans bedömningskriterier. Alla nominerade webbplatser hittar du här.

Prisutdelning den 18 maj.
Vinnarna kommer att presenteras på prisutdelningenden 18 maj 2011 i Stockholm. Eventet kommer att kunna följas via webben.

Lycka till önskar alla vi i Malmö!
(Det visade sig att Camilla och hennes elever lyckades med bragden att vinna en bronsmedalj i sin tävlingsklass – läs mer här.)

Augustenborgsskolan: Nominerad webbplats för genreskrivande!

Ingela Clarin, svensklärare och hennes elever i klass 7 D har nominerats till ett av Webbstjärnans priser för sin webbplats Expedition Augustenborg, http://expeditionaugustenborg.wikispaces.com/.

Motivering
Eleverna har av läraren fått olika uppdrag att lösa i grupp. Eleverna har sedan fått skriva som sina upplevelser och erfarenheter kring de olika uppdragen. Syftet var att få in genreskrivandet i ett sammanhang och ge en mer sammanhållen svenkundervisning.
Bidraget nomineras inom tävlingsklassen Grundskola 6-9 för att ”webbplatsen på ett spännande sätt stimulerar elevernas fantasi och kunskaper i skrivande av olika genrer”.

Se film där Ingela Clarin berättar om arbetet med webbplatsen Expedition Augustenborg på TeachMeet Syd i Malmö den 31 mars 2011.

Om Webbstjärnan.se och tävlingen.
Webbstjärnan.se är en tävling med syfte att främja publicering på internet i skolan. Bakom tävlingen står .SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur och i prispotten lockar 20.000kr för dem som har gjort bästa webbplats av alla klasser, 10.000 kr för bästa webbplats i sin kategori.
1776 lag anmälde sig till Webbstjärnan11 och 678 av dem valde sedan att delta i tävlingen. De 28 bidrag som är nominerade har valts ut med utgångspunkt i Webbstjärnans  bedömningskriterier. Alla nominerade webbplatser hittar du här.

Prisutdelning den 18 maj.
Vinnarna kommer att presenteras på prisutdelningenden 18 maj 2011  i Stockholm. Eventet kommer att kunna följas via webben.

Lycka till önskar alla vi i Malmö!
(Det visade sig att Ingela och hennes elever lyckades med bragden att vinna en bronsmedalj i sin tävlingsklass – läs mer här.)

Läs även artikel hos Lärarnas Tidning:  ”Wiki fångar livet på ön.”