Praktiska tips i uppstarten av 1-1 med Malmö stads premiumplattform

Augustenborgsskolans IT-pedagoger Björn Nilsson och Elin Jensen delar med sig av sina erfarenheter i form av praktiska tips vid uppstarten av 1-1 med Malmö stads premiumplattform.

Oxievångsskolan: Lyxig fortbildningsdag kring pedagogisk användning av datorer.

Det är morgon och studiedag på Oxievångsskolan. Eleverna i år 7-9 ligger förmodligen och sover när deras lärare samlas på skolan till en lyxig dag – det är så en av lärarna beskriver det. ”- Vi ska ägna hela dagen åt att lära oss använda våra datorer i skolarbetet. Det känns så lyxigt!”

Oxievångsskolan och Kungshögsskolan har tagit hjälp av LearnIT24 med fortbildningen i samband med 1-1-satsningen. Learnit24 stöttar skolor i den pedagogiska utvecklingen i samband med införande av elevdatorer. Idag ska lärarna bekanta sig med verktyget MS OneNote. Under förmiddagen blir det genomgång med workshop och under eftermiddagen fortsätter lärarna själva med workshops i grupper.

Bo Kristoffersson , LearnIT24 och f.d. skolledare inleder på morgonen: ”- Det finns inget som gör situationen med IT i skolan så verklig som när eleverna också har datorer.” På Oxievångsskolan har eleverna ännu inte fått sina datorer, men det är nära förestående. Bo har dock en uppmaning till lärarna:  ”- Överanvänd inte datorerna. Använd dem när det finns ett pedagogiskt värde i att använda dem.”

Vad är OneNote?
OneNote ingår i Microsofts OfficePaketet 2010. I OneNote är varje dokument som en digital bok med fliksystem i flera nivåer, (se även film längst ner). På varje sida i boken kan man lägga olika objekt, te.x textrutor. När man skriver i OneNote fungerar det inte som i Word utan mer som i PowerPoint där skapar textrutor som går att flytta runt. På en OneNote sidan kan göra ett helt collage med textrutor, infogade bilder, länkar, tabeller, ljud m.m.  Gör man en videoinspelning med hjälp av datorns webbkamera kan man lägga den direkt i OneNote.  ”- Det är just dispositionsmöjligheterna som är kul med OneNote”, säger Bo Kristofferson. ”- Era elever kommer att anamma OneNote väldigt snabbt. Elever på andra skolor tycker att OneNote är bättre än Word.”

OneNote på datorn – och i molnet.
OneNote är ett program som installeras på datorn, men de One-note böcker man skapar kan även lagras i internetmolnet hos WindowsLive. Det är väldigt praktiskt ifall datorn skulle gå sönder eller bli stulen. Skapar man ett WindowsLive-konto så kan man som lärare och elev ladda upp sina OneNote-böcker där. Eleverna kan sedan antingen ta del av böckerna på WindowsLive eller ladda ner dem till sin dator. På webben finns även en onlineversion av OneNote, men det har inte riktigt alla funktioner som den datorinstallerade versionen.

Hur kan man då använda OneNote i skolarbetet?

Kajsa Bernhardsson från LearnIT24, arbetar i vanliga fall som lärare i år 4-6 i Västerås. Hon använder OneNote och Wikispaces.com tillsammans med sina elever.

Bo och Kajsa visar och förklarar att man som lärare kan använda OneNote när man gör sina lektionsplaneringar. Eleverna kan göra sina arbeten och projekt i OneNote. Med hjälp av videoinspelning och ljudinspelning kan läraren lägga in muntliga instruktioner eller eleven göra en muntlig redovisning. I Kajsas klass har varje elev en egen OneNote-bok som fungerar som en arbetsportfolio.

Struktur och upplägg.
Vid lunch är det slut med genomgången av OneNote och under eftermiddagen ska lärarna i grupper själva ta sig vidare i användandet av OneNote. Själva funktionerna i OneNote är nog inga större problem. Men man hör och ser att det grunnas mycket hur man skall strukturera sitt innehåll i en OneNote-bok.

Kollega Coacher
Snart ska några av lärarna på Oxievånggskolan och Kungshögsskolan på utbildning hos LearnIT24 för att bli kollegahandledare. Dessa ska fungera som stöd för sina kollegor i skolans arbete att med att implementera datorn som verktyg i skolarbetet.

Artikel av
Charlotte Christoffersen

Nyhetsbrev Skolkompassen

Skolkompassen är namnet på Malmö stads satsning inom grund- och gymnasieskolor samt förskolor där syftet är att med IT som stöd öka måluppfyllelsen för våra elever. IT blir ett redskap för pedagogerna att använda för utveckling och förändring av lärmiljön.
Den 7 september beslutade Kommunstyrelsen att tillfälliga extrasatsningar om sammanlagt 54 miljoner ska genomföras under hösten 2011. Barn och ungdomars levnadsvillkor och förbättrade skolresultat står i fokus för extrasatsningen, där
30 miljoner avsätts för IT-satsningar i skolan. Det innebär att Skolkompassen går in en ny etapp – etapp 2.

Skolkompassen fortsätter på inslagen bana
Extrasatsningen är en kortsiktig tillförsel av pengar som ett led i det ”pågående arbetet som syftar till att ge alla Malmös skolever och lärare tillgång till datorer och IT-infrastruktur och innebär att inköp kan genomföras 2011 istället för nästa och kommande år.” (KS beslutsärende 7 sept 2011)

Det innebär att satsningen på 1-1 datorer till elever och personal inom skolan fortsätter, samt fortsatt utbyggnad av det trådlösa nätet. Men Skolkompassens programägargrupp är fortfarande av övertygelsen att IT-satsningar inom skolan främst handlar om införande av ett nytt arbetssätt där IT är ett redskap . Det innebär att man trots kortsiktighet i extrasatsningen vill fortsätta fokusera på PIM samt att färdigutveckla skolwebben.

Vad händer nu?

IT-kompetens/PIM  och personliga arbetsdatorer till personalen
Personalens fortbilding är avgörande för att IT som verktyg ska vara till gagn för eleverna. Det är inte datorn i sig som gör skillnad, det är hur den används som ett pedagogiskt redskap.
Skolkompassen kommer att likt tidigare stötta förvaltningarna med en schablonutbetalning beräknad per elev för att hjälpa till med kostnader kring examinatorer för PIM samt vikarier för personalen. All personal inom skolan som når nivå 3 inom Praktisk IT- och Mediekompetens (PIM) innan den 1 december 2011 får tillgång till en personlig arbetsdator (en bärbar Premiumdator). Det innebär att erbjudandet denna gång gäller samtlig tillsvidaranställd personal inom förskola, grundskola, gymnasium och komvux i Malmö stad (inklusive t.ex. bibliotekarier, barnskötare m.fl.). 

Elevdatorer 1-1
Funderar din skola på att inför 1-1 för era elever? Ta då chansen nu! Skolkompassen delfinansierar er satsning.
Inkom senast den 1 november 2011 med en ansökan till ann-christine.olsson@malmo.se så kan det bli din skola som får hjälp med halva er kostnad för inköp av datorer till er 1-1 satsning. Erbjudandet gäller PC Premiumdatorer.  Det bör vara minst ett helt arbetslag som genomför en 1-1 satsning. Ansökan ska innehålla en tydlig plan för er 1-1 satsning och hur ni ska öka måluppfyllelsen för eleverna. Planen ska även inkludera en fortbildningsplan för så väl skolledare som pedagoger där pedagogiken och arbetssättet är i fokus.

Trådlöst nätverk
Vi fortsätter bygga ut och förbättra det trådlösa nätet, med fokus på förskolor och vuxenutbildning, men även att förtäta med sändare (accesspunkter) där det behövs.
Utbildningsförvaltningen och varje stadsdel ska utse vars en kontaktperson som har ett mandat att föra dialog kring trådlösa nät å sin förvaltnings vägnar. Kontaktpersonens namn och kontaktuppgifter skickas in till ulf.linderoth@malmo.se

Det är nu möjligt att lägga upp temporära gästkonton för det trådlösa nätet. Gästkontona är giltiga i 12 timmar efter det att de skapas. Varje skola bör utse en eller två personer som får behörighet att skapa gästkonton. För att få behörighet att skapa gästkonto kontaktar man IT-support på 040-34 27 27. Vi tittar vidare på en lösning för gästinloggningen på komvux där man har behov av längre giltighetstid.

 Premium införande
Intresset är stort för den nya klientplattformen Premium som bland annat innehåller Windows 7 och Office 2010.
Alla tio stadsdelar har idag anmält intresse att gå in i Premium plattformen inom den pedagogiska verksamheten. Delar av Skolkompassen etapp 2 kommer därför att satsa på att öka upp införandetakten för Premium i skolan för de som är intresserade.

Vill du veta mer om Skolkompassen?
På Komin finns information om Skolkompassen och dess olika delprojekt som uppdateras efter hand som projekten framskrider.  Direktadressen är komin.malmo.se/skolkompassen

Har du frågor går det också bra att kontakta någon från programägargruppen:

Anders Malmquist, stadsdelschef, SDF Södra Innerstaden

Matz Nilsson, utbildningsdirektör, Utbildningsförvaltningen

Lars Sletterhage, chef, Centrum för Pedagogisk Inspiration

Edward Jensinger, rektor, Pauli gymnasium

Kristina Hammar, områdeschef, SDF Fosie

Ann-Christine Olsson, barn- och ungdomschef, SDF Oxie

Ana Maria Deliv, chef, avdelning barn och ungdom, Stadskontoret

Bo Källmark, IT-direktör, IT-avdelningen, Stadskontoret 

Videdalsskolan: Jag kommer att sakna 1-1-datorerna!

Så säger Camilla Troberg, lärare på Videdalsskolan, som under vårterminen 2011 var klasslärare för en av de tre klasser i år 6 som utrustades med varsin dator. Eleverna och deras datorer har nu gått vidare till år 7 med nya lärare. Där i år 7 kör skolans 1-1-projekt igång på allvar. Tiden med egna datorer i år 6 var mer en inkörsperiod.

Det Camilla framförallt kommer att sakna är de möjligheter att individualisera som 1-1-datorerna gav. ”- Alla kan jobba samtidigt med tränings- och övningsprogram. Det blir enklare att planera och organisera skolarbetet.”

Stöd i det svåra och stimulans att gå vidare.
Camilla kommer även att sakna det extrastöd som datorn utgör för många elever. Till exempel för elever som har det arbetsamt med att skriva för hand men som har en stor förmåga att uttrycka sig. Det blir så mycket enklare att med datorns hjälp skriva och förmedla det de har att säga. Blir det inte som de tänkt sig så är det enkelt att radera och skriva om – utan att det blir fult.
Men datorn som extrastöd behöver inte bara handla om skrivande. Ett annat exempel är de elever som känner sig begränsade när det gäller att rita och skapa bilder. Med datorns hjälp kan alla göra ett bra resultat när de ska illustrera sina skolarbeten. Camilla upplever att datorn är inte bara ett stöd inom de områden som kan vara svåra för en elev. Den kan också vara en stimulans och en drivkraft framåt inom de områden där det redan går bra för eleven. Även de som redan har god förmåga att skriva uppskattar datorn som skrivverktyg.

Till vänster ser man klassens virtuella klassrum där Camilla kan lägga ut information. I det högra fönstret ser man en av elevernas Portfölj där hon samlar sitt digitala skolmaterial.

Föräldradelaktighet – en blandning av trygghet och ansvar.
Privat hänvisas eleverna att använda hotmail och andra alternativ. Camilla och hennes kollegor vill att föräldrarna ska kunna gå in i klassens virtuella klassrum och i det egna barnets Digitala Portfolio för att se vad som händer i skolan och vad deras barn arbetar med. De får då logga in med barnets inloggningsuppgifter. ”- Vi vill att eleverna ska förstå att det är viktigt med föräldrarnas stöd i deras skolgång. Att det är en trygghet för dem själva att föräldrarna kan se vad de gör, särskilt om de själva har svårt att muntligt förmedla det till sina föräldrar.”  

E-postkontakt med eleverna gav ytterligare en dimension.
När det gäller teknik pratar man ibland om att tekniken sätter upp murar mellan människor. Men Camilla upplevde i stället att hon genom e-post fick ytterligare en dimension i kontakten med sina elever. Hon har kommit i kontakt med sidor hos sina elever som inte alltid kommer fram i klassrummet. Camilla har ibland även funnits till hands för sina elever kvällar och helger när de har haft någon fråga. När hon suttit hemma med planering och efterarbete och är själv är uppkopplad mot Klassens virtuella Klassrum har hon kunnat svara på frågor och undringar.

Datorn inte bara Facebook & spel.
När man på Videdalsskolan delade ut dator till sina 6:or var datorn för eleverna lika med Facebook och spel. Det blev tydligt att det sätt som eleverna använde sina datorer hemma och på fritiden inte var densamma som pedagogerna tänkte sig i skolan. Camilla och hennes kollegor har från början velat påverka eleverna att de ska se datorn som ett arbetsredskap. En del elever blev negativa,  medan andra förstod att det fanns möjligheter med att använda datorn i skolarbetet. Det blev därför viktigt att successivt slussa in eleverna på andra användningsområden.

PIM för eleverna.
På Videdalsskolan har man två mediepedagoger, Johan Magnusson och Alba Lira-Morel. Alla elever i år sex fick en datorutbildning och då använde man sig av Skolverkets PIM-handledningar som studiematerial för eleverna. Det eleverna lärde sig genom PIM skulle fick de sedan använda sig av i skolarbetet. När Camilla och kollegan Anna-Carin Sakari drog igång tema ”Världen” fick eleverna skapa PowerPoints om sina länder med hjälp av vad de lärt sig i PIM. Det blev jättefina produktioner. Camilla & Anna-Karin uppskattar att det var någon annan som höll i elevernas datorutbildning, så att de kunde koncentrera sig på innehåll och mål i skolarbetet.

”- Man tänker inte IT om man inte har tillgång till det.”
Camilla berättar att tiden med en datorer till varje elev har krävt extra energi. Man måste liksom ”ställa om” och det tar lite tid innan man hittar formerna. Vid ett par tillfällen har skolledningen låtit Camilla och hennes kollegor sitta och diskutera 1-1projektet istället för att gå på några andra möten. Det har varit värdefullt.
1-1-projektet har lett till att hon mer och mer har börjat leta efter möjligheter med IT. – När jag har tillgång till tekniken tänker jag mer kring hur jag kan arbeta och utveckla datoranvändandet. Man tänker inte på hur man kan använda IT när man inte har tillgång till det – man blir helt enkelt inte bättre. Hon lägger till: ”-Datorn är inte lösningen på allt – men ett fantastiskt komplement.
När Camilla får frågan om hur hon skulle vilja gå vidare med 1-1 när hon får möjligheten igen, berättar hon att hon gärna hade velat försöka introducera IUP-dokument för varje elev på datorn.

Några exempel på hur eleverna introducerades till att använda datorn:

Videkluringar via mejl.
För att få igång kontakten med eleverna via mejl drog Camilla igång en poängjakt. Hon använde sig av en kollegan Maria Hammarstrands matteproblem, s k ”Videkluringar” som hon skickade ut via e-post. Eleverna skulle lösa ”Videkluringarna” och de fick ta hjälp av sin familj. Lösning med förklaring skulle skickas tillbaka via e-post till Camilla. Eleverna fick poäng för sina svar. Detta följdes upp med att de i grupper skulle berätta för varandra på vilket sätt de hade löst problemet. De elever som kom upp till en viss poäng fick pris. 1:a pris var en biobiljett.

Oregelbundna verb i det virtuella klassrummet.
Varje vecka fick eleverna ett dokument till sitt virtuella klassrum med 8-10 oregelbundna verb som de skulle öva på att böja. Varje vecka var det test. Det sammanlagda veckoresultat satte ribban för ett sluttest med ett blandat urval av verb från alla veckorna. De blev lovade en överraskning om de kom upp till resultatet 94% rätt. De klarade det och fick ett stort påskägg fyllt med godis för den insatsen.  

Nyhetsläsning på webbenn De elever var tidiga på morgonen blev insläppta redan från halv åtta på morgonen. Istället för att bara stå ute och hänga ute i korridoren fick de hämta sin dator och sätta sig och läsa nyheter i olika webbtidningar. Det var inte så många som var morgontidiga men de som fick en vana med nyhetsläsning började följa nyheterna mer och mer. I klassen hade man även en gemensam ”Nyhetstid” under skoltid som följdes upp av nyhetsfrågor som skolan prenumererar på från  Faxuellt.

Några webbresruser som Camilla har använt sig av:

• http://www.glosboken.se/, glosträning inom flera språk 
• www.norstedts.se
• NE.se  , fakta och arbeta med källor.
• www.tyda.se Lexikon, översättning, uttal, synonymer, böjningar.
• http://www.lankskafferiet.org/, hitta material ämnesvis.
• http://selma.pedc.se/ Filmer / strömmande media

Artikel av
Charlotte Christoffersen

När datorerna stjälper mer än hjälper – vad gör man då?

 
Artikel av  Camilla Nilsson, Pauli gymnasium,  hämtad från hennes blogg IKT-skafferiet.

Under ett möte med mina svensklärarkollegor i morse nämndes återigen ett problem som flera lärare stöter på i det dagliga arbetet, nämligen att eleverna inte förmår koncentrera sig när de har tillgång till sina datorer under lektionstid, samt att elever i allt högre utsträckning under terminens gång låter bli att ta med sina datorer till lektioner, ibland uttryckligen för att ge sig själv studiero. Den stora boven har av många elever identifierat som: Facebook. Finns det där, ”KAN man helt enkelt inte låta bli.”

Här finns det stora skillnader mellan olika klasser och program på vår skola och därför saknar jag erfarenhet kring hur man som lärare löser den här typen av problem. I mina klasser har jag enstaka elever som ibland ”missbrukar” datorerna på ett sätt som inverkar på deras skolarbete, men det är inte så på klass- eller gruppnivå.

Eftersom jag saknar egen erfarenhet av att lösa detta problem tenderar mina råd till kollegorna att bli för generella. En utgångspunkt är ju naturligtvis att om datorerna används så tar eleverna med dem, vilket kan vara en nyckel i vissa klasser. Jag har också tidigare påtalat att datoranvändningen för eleverna i huvudsak är nöjesfokuserad när de kommer till oss, och att det är vår uppgift att lära dem använda datorn som ett arbetsredskap. I vissa klasser kanske denna process även måste innebära att elevernas tillgång till datorerna ökar endast i takt med att datorn genomgår denna förvandling i elevernas ögon. Och – naturligtvis har jag lyft fram samtalet, snarare än regler och förbud, som en viktig framgångsfaktor i sammanhanget.

Faktum kvarstår dock: jag saknar KONKRETA FÖRSLAG och EXEMPEL på hur andra lärare med erfarenheter av ovanstående dilemma har löst detta! Därför EFTERLYSER jag nu detta! Kör hårt i kommentarfältet är ni snälla:)

Camilla Nilsson
lärare i svenska och engelska
Pauli gymnasium

Kungshögsskolan: Workshop kring ett Digitalt Smörgåsbord.

7 september 2011: Denna gång var det dags för lärarna på Kungshögsskolan i Oxie att  ”proväta” av det Digitala Smörgåsbord som Joachim Thornström presenterade vid ett tidigare besök i våras. Läs om det här.

Många olika smårätter.
Som vanligt är det så att var och en hittar sina favoriträtter som man kan applicera på sina ämnen och intresseområden. De rätter som provades på var Animoto, Glogster, Storybird, TodaysMeet, Google docs och Google Form,  (läs mer om dem längre ner.)

Joachim Thornström, TÄNK OM-konsult & IKT-samordnare i Ystad kommun.

Hoppa mellan moln i cyberspace.
Gemensam nämnare för alla dessa smårätter, eller IT-verktyg, är att man jobbar online mot Internet. Det är detta som kallas för ”internet-molnet”. Man loggar in på den webbplats som erbjuder en molntjänst, arbetar direkt på webbplatsen och sparar också arbetet där ute i cyberspace.  Därmed är verktygen tillgängliga oberoende av vilken tid, plats och dator man vill fortsätta sitt arbete vid. Verktygen är enkla att använda och inga program behövs installeras på den egna datorn.  Detta gör verktygen till oerhört kraftfulla verktyg i skolarbetet.

Verktyg för samarbete och kreativitet.
Användningen av dessa Internet-verktyg i skolan syftar framförallt till att

• stimulera eleverna i deras skrivande,
• ge eleverna utökade möjligheter till samarbete,
• ge eleverna möjlighet att i olika former gestalta sådant de har lärt sig,
• synliggöra det eleverna gör i skolarbetet.

Utlåtanden
Men vad tyckte då pedagogerna om de olika rätterna. Här är några utlåtanden:

"Arbetsbord" i Storybird.com med illustrationer av Irisz Agocs.

- Men oj så många olika konton man måste skapa och hur ska eleverna klara av att hålla reda på sina egna konton när man knappt klarar det själv?
- Så smart att man kan låta föräldrar välja tider till utvecklingssamtal med hjälp av Google Form!
- Så fantastiska bilder!  Det här tror jag kan stimulerar mina elever till att skriva!(Storybird)
- Titta så proffsig min film blev – och så enkelt det var!?  (Animoto)

Många intryck att bearbeta.
Efter tre timmars workshop en torsdagskväll skingrades lärarna mätta och belåtna för lite nattsömn innan det var dags för en ny skoldag. Jag som skriver det här gissar att det dagen därpå var många sov sig igenom familjens fredagsmys framför TV:n – drömmandes om Animotos, Glogsters och Storybirds … hoppandes på små moln.

Artikel skriven av
Charlotte Christoffersen

Dagens meny bestod av:
Animoto.com – Redigera egna filmer av videoklipp och foton online.
Glogster.com – Skapa egna digitala posters, te.x. för redovisning, presentationer, inbjudningar m..m
Storybird.com – Skriv egna sagor och välj mellan fantastiska akvarellmålningar gjorda av olika konstnärer.
TodaysMeet.com – en microblogg lämplig att användas för korta aktiviteter, brainstorming, samla in åsikter, diskutera.
Google Docs – samarbeta med andra i ett gemensamt dokument (text, kalkyl, presentation, ritningar, formulär) samtidigt med andra eller osynkront.
Goggle Form – En del av Google Docs. Här kan man skapa digitala frågeenkät för utvärderingar och eleverna kan göra egna undersökningar.